Fasiken. Här sitter jag och har upprörd-ont-i-magen. Jag är upprörd över all denna missunnsamhet, all denna felriktade rädsla, all denna intolerans. Jag är upprörd över att folk inte fattar, inte tänker efter ordentligt.
Jag gör ett inlägg på min fb-sida om att jag tycker det är vansinnigt med hot och trakasserier mot Katarina Mazettis pga hennes krönika om svenskhet. Jag har läst att en sd-politiker har drivit hat-kampanj mot henne och om det är sant så anser jag att sd i så fall ska plocka bort både Sverige och demokrater ur sitt partinamn. Då börjar en fb-"vän" skriva långa inlägg om att det är synd om sd, att det är för mycket påhopp på dem och att de skriver riktigt vettiga saker på sin hemsida. Han tycker visserligen inte det är ok med hot och trakasserier men undrar om det verkligen är sd som står bakom dessa. När jag svarar och ifrågasätter så tycker han att jag är intolerant. Okej, jag kan hålla med om att jag var ganska hård mot honom men om han börjar ifrågasätta mina synpunkter och skriver långa, långa inlägg om hur bra sd nog egentligen är så är det väl inte så konstigt om jag ser det som försvar av sd? Även om han lägger in brasklappar om att han inte gillar hot och trakasserier.
Det här är dessutom inte första gången han ifrågasätter mina inlägg, alltid inlägg där jag är kritisk mot rasism. Hur kan man kritisera kritik mot rasism om man själv inte är det minsta rasistisk? I min värld går det inte riktigt ihop.
Och sen så läser jag en insändare i min morgontidning från en svensk småbarnsfar som tycker att det gått för långt. Att våra barn inte längre får vara pepparkaksgubbar och att vi inte får sjunga nationalsången. Han är inte rasist men... Och jag kunde bara inte låta bli att gå in på nätet och kommentera hans insändare. För jag blir så jävla less. Inte var det kanske den bästa och mest genomtänkta kommentaren. Men jag är så jävla trött på att vara snäll och medgörlig. Jag tycker det är fel med rasism och diskriminering av människor som på något sätt bryter mot normen. Det är jävligt enkelt att som svensk vit medelålders heterosexuell man utan funktionshinder sätta sig på sina höga hästar och tycka att det är löjligt att ta bort en picaninny-figur från en disneyfilm, att det inte är ett dugg rasistiskt att säga negerboll eller jättekul att berätta böghistorier osv... för dessa människor är privilegierade. De utsätts inte ständigt för ifrågasättande av deras rätt att vara sig själva.
Åh! Jag gick precis in på insändarsidan igen och då hade även en annan person kommenterat. Och han höll med mig och tackade mig. Så otroligt skönt det känns att inte vara ensam.
Lite mindre ont i magen nu. Men det kommer nog tillbaka. Världen är så uppochned, människor är så hatiska och ogenomtänkta. Jag vill ha kärlek och omtanke i min värld.
Jag har haft några "vänner" på Facebook (inte i verkliga livet) som vridit sina händer och gråtit i försvar av Sverigedummokraterna och jag har unfriendat dem så fort det går. Jag har nolltolerans för sån idioti. Om människor uttrycker såna dumheter på facebook eller i verkligheten, då släpper jag dem som en het potatis.
SvaraRaderaOm man kan fokusera sig på Katarina Mazettis inlägg och för en stund släppa hjärntvätten om att allt som berörs med SD måste i demokratins namn förintas.
SvaraRaderaKatarina Mazetti är allt annat än olik de som hon själv ställer sig emot. Den steretyp som hon lyfter fram visar okunskap, ointresse och full av fördomar. Som t ex den folkdräkt som finns i vår byggd har anor från 1600-talet. Svensk folkmusik är mycket gammal och bjuder på spännande former och instrument, om Katarina Mazetti beskriver föraktfullt en näverlur som blåser efter kor, näverluren var ett sätt att kommunicera och hade också andliga aspekter.
Vidare skriver denna ängel följande: ”En statistiker i bekantskapskretsen säger att det är mycket svårt att finna en ”svensk” som i tre generationer inte har en enda utlänning. Som att hitta en vit älg i skogen ungefär. De finns, men få har sett en. Kanske borde någon grävande journalist snoka lite i Sverigedemokraternas stamtavlor, de har ju själva begärt en sorts etnisk rensning i riksdagen.
(Allra renast är förstås de folkslag som isolerat sej i generationer och bara gifter sej med varann. De sitter där gravt inavlade med hängande hakor, svåra genetiska sjukdomar och en IQ på 70).”
Jag tar detta som en allvarlig kränkning och har precis som du ont i magen när jag får läsa sånt här skräp. Jaja nu är jag väl Sverigedemokrat, hatisk och fientligt eftersom jag skriver så här – det heter ju så nuförtiden.
Anonym nummer 2... jag har inte skrivit att jag tycker att Katarina Mazetti har rätt, jag har skrivit att jag tycker att det är fel om någon hotar henne för att ha skrivit denna krönika.
SvaraRaderaTycker du att det är rätt att hota och trakassera folk för att de skriver saker som man inte håller med om?